Almedalen: Hur säkrar vi en robust energiförsörjning till industri och samhälle?
Vårt samhälle är idag helt beroende av el. En av vår tids största utmaningar är att klara energiförsörjningen samtidigt som vi måste begränsa påverkan på klimatet. Med en ökande elanvändning krävs robusta energiförsörjningssystem. Vätgasen kan vara en del i att klara vår energiförsörjning, men det krävs samarbete mellan branscher och företag.
Per Rosenqvist, Managing Director på Statkraft Financial Energy, ser att vätgasen kan bli en möjliggörare för att hjälpa till och stabilisera energisystemen. På ett seminarie under Almedalsveckan berättar Per att marknaden förväntar sig stora ökningar i elförbrukningen på relativ kort tid*. Ökningen beror på etablering av nya industrigrenar, att den traditionella industrin behöver elektrifiera sin tillverkningsprocess de kommande 10 – 15 åren samt att transportsektorn behöver snabbt ställa om till nya bränslen. Här finns det stor spridning på olika aktörers prognoser om förväntad konsumtionsökning av el i Sverige mellan 40 – 150 TWh utöver dagens ca 140 TWh förbrukning per år. Per idag finns det ett stort kraftöverskott i Norden som inledningsvis kan hantera denna efterfrågeökning. På längre sikt krävs dock mer förnyelsebar energiproduktion och energieffektivisering.
– Det är viktigt att Sverige sätter upp nationella mål på hur stor efterfrågan på el förväntas bli och hur vi sen jobbar mot dem. Vi tror att energilagring tillsammans med effektförstärkning och nya systemtjänster blir rätt avgörande. Dessutom efterlyser vi tydligare samverkan hos nätägarna på olika nivåer, annars riskerar utbyggnad av nätet ta för lång tid, säger Per Rosenqvist.
Stålbolaget H2 Green Steel satsar på fossilfri ståltillverkning och kommer att bygga ett storskaligt, nästintill CO2-fritt stålverk i Boden, som beräknas vara klart 2024. Det är 800 MW elektrolyskapacitet som ska på plats och anläggningen kommer att bli en av de största i världen. I samband med EU:s ”Green Deal” accelererade diskussionerna kring grön ståltillverkning och H2 Green Steel har inspirerats av svenska forskningsprojektet HYBRIT och den gröna vätgasekonomin, men även USA:s mini-mill koncept för kostnadseffektiv ståltillverkning.
– Varje steg i tillverkningsprocessen kommer att elektrifieras för att spara energi. Det som är källan till att det är möjligt är vätgasen. Det är det som direktreduktionsreaktorn ska gå på, säger Maria Persson Gulda, teknisk chef på H2 Green Steel.
Peter Rydebrink, VD på Euromekanik berättar att vätgasen används redan idag av industrin inom olika områden: som reduktionsmedel i stålindustrin, råvara i framställning av miljövänligare bränslen, bränsle i petrokemisk industri.
– Vätgasen inom industrin kommer idag från fossila källor och ska man ställa om, så är grön vätgas från förnybara källor på allas läppar. Den vätgasstrategi som Fossilfritt Sverige tog fram tidigare i år, pekar på att tillverkning av grön vätgas kan användas till många områden: fastigheter, industrin, transporter och till fjärrvärme, säger Peter Rydebrink.
Grön vätgas tillverkas genom att förnybar el och vatten tillförs i en elektrolysör, vätgas produceras, komprimeras och lagras för att sedan att användas när man behöver den. För att få ut ca 450 kg vätgas per dag behövs en elektrolysör på ungefär 1 MW el och ungefär 280l vatten/h. Det räcker till ca nittio personbilar eller fem tåg eller ca fem lastbilar. Samtidigt produceras 20% värme som kan användas i energisystemet. Även syrgas produceras i processen, som kan användas inom t.ex. vården.
Peter Rydebrink pekar på ett antal projekt där man går från ord till handling, för att trygga energiförsörjningen på ett hållbart sätt. Bland annat ZEHTC hos Siemens Energy i Finspång, där man installerat elektrolys, komprimering och lagring för att använda vätgasen i sin process. Ytterligare ett exempel är en byggnation av en vätgasanläggning i anslutning till en vindkraftspark utanför Göteborg. Ansvariga för projektet är Euromekanik tillsammans med Rabbalshede Kraft och det beräknas vara klart i slutet av nästa år.
– Det är oerhört bra att bygga vätgas nära vindkraft för att få ihop systemtänkandet för leveranser av vätgas, både lokalt och regionalt. Det ger även möjlighet att ta till vara på el som annars hade gått till spillo. Vi har även säkrat en trygg modell för elproduktion lokalt, säger Peter Rydebrink.
– Att beskriva samhällsnyttan som kommer runt hörnet, det är det som är utmaningen för politiken. Man utgår från någonting som är beprövat i det här fallet vätgas, som kommer att utvecklas till någonting och redan nu utvecklas i snabb takt, men att man också försöker se framtida potential och framtida etableringar, säger Emmyly Bönfors, kommunalråd Centerpartiet.
Mariestads kommun har tagit täten och satsat på vätgas inom flera områden för en hållbar och attraktiv levnadsmiljö. Bland annat en tankstation med närproducerad grön vätgas och snart en förskola, som med hjälp av vätgas producerar mer energi än den förbrukar.
– Elförsörjningen är dels en lagringsfråga men även infrastrukturfråga. Det ska finnas mycket energi, men den ska också finnas vid rätt tillfälle. Storskaliga lösningar är något vi tittar närmare på, exempelvis inom jordbruket för matproduktion samtidigt som de ger en backuplösning till en industri i närheten. Man får hitta helt nya, innovativa synergier, säger Jonas Johansson, utvecklingschef på Mariestads kommun.
Linde (tidigare AGA) har varit verksamma inom vätgasområdet i många år och har omfattande expertis av alla steg i vätgasens värdekedja, från produktion och bearbetning genom distribution och lagring till industri- och konsumenttillämpningar.
– Om målsättningen är att använda förnyelsebar el för att producera så kallad grön vätgas med låg CO2 emission, måste man börja med att förstå hur energisystemen hänger ihop. Relativt stora investeringar krävs, och ambitionen bör därför vara att skapa så mycket synergier som möjligt, där flera företag jobbar tillsammans på ett sätt man inte gjort tidigare, säger Olof Källgren, sälj- och marknadsdirektör på Linde.
I grunden är förutsättningen att vara konkurrenskraftig med sina produkter, svensk processindustri konkurrerar på en global marknad. Vilka kommer att konvertera till lika kostnad med nya processer? Det är möjligt att det finns förutsättningar för det. Men det kommer direkt vara beroende av kostnaden för den energi de stoppar i det systemet.
– Jag tror att det är rätt svårt, i ett tidigt stadie, att bygga kedjor med produktion och användare som befinner sig långt ifrån varandra. Nätbaserad vätgas kan vara ett alternativ. Det finns studier som visar att det är billigare att anlägga vätgasledningar istället för att bygga ytterligare överföringskapacitet av el, säger Olof Källgren.
– I omställningen av vårt energisystem, så är styrmedel en central drivkraft som i sin tur kan skapa en marknad för gröna tekniker och bränslen, inklusive vätgas. En viktig möjlighet är samverkan mellan energi, transport och industrisektorerna som kan effektivisera integrering av vind och solenergi. Här behöver utvecklingen accelerera och vätgas kan bidra genom att utgöra energilager för ökad flexibilitet i elanvändningen. Då kan värdet på vindkraft höjas, vilket annars skulle minska med ökad andel vindkraft i systemet, säger Filip Johnsson, professor vid Chalmers Tekniska Högskola.
*Seminariet som refereras till i texten heter ”Hur säkrar vi en robust energiförsörjning till industri och samhälle?” och kan ses i efterhand på Almedalsveckan Play event ID 62619: https://almedalsveckanplay.info/62019
I seminariet den 7 juli i digitala Almedalen kl 14:00 medverkade:
Åse Bye, Business Manager, Powercell, ase.bye@powercell.se
Per Rosenqvist, Managing Director Statkraft Financial Energy, per.rosenqvist@statkraft.com
Peter Rydebrink, VD Euromekanik, peter.rydebrink@euromekanik.se
Olof Källgren, sälj- och marknadsdirektör Linde, olof.kallgren@linde.com
Maria Persson Gulda, teknisk chef H2 Green Steel, maria.persson.gulda@h2greensteel.com
Filip Johnsson, professor i energiteknik Chalmers tekniska högskola, mailto:filip.johnsson@chalmers.se
Emmyly Bönfors, kommunalråd Centerpartiet, emmyly.bonfors@stadshuset.goteborg.se
Jonas Johansson, utvecklingschef Mariestads kommun, jonas.johansson@mariestad.se
Vätgas Sverige är ett partnerskap som arbetar för en nödvändig energiomställning fri från klimatpåverkande utsläpp. Medlemmar och finansiärer kommer från näringsliv, institut, kommuner, regioner, nationella myndigheter och föreningar. Verksamheten bedrivs i form av en ideell förening och består av en styrelse, ett kansli och våra medlemmar.
