Delegerad akt om additionalitet har äntligen antagits
Europeiska kommissionen har äntligen publicerat den delegerade akten om additionalitet. Definitionen är nyckeln för att avgöra att de föreslagna målen i Direktivet om Förnybar Energi efterlevs. Mål som skulle få industri- och transportsektorer att successivt ersätta grått väte med grönt väte samt skapa nya marknader.
Det har tagit över tre år för EU-kommissionen att tillhandahålla ett ramverk som definierar förnybart väte och vätebaserade bränslen. Processen har varit lång och ojämn, men tillkännagivandet välkomnas av vätgassektorn, som ivrigt har väntat på att reglerna ska fastställas så att företag ska kunna slutföra investeringsbeslut och affärsmodeller.
”En långt ifrån perfekt reglering är bättre än ingen reglering alls. Äntligen finns det klarhet för industrin och investerarna och Europa kan kickstarta marknaden för förnybart väte. Detta kommer vid en kritisk tid, med USA som sätter ett mycket högt riktmärke med sina produktionsskatteavdrag, i form av Inflation Reduction Act, och lockar fler och fler investeringar mot deras rena vätgasmarknad.”
Jorgo Chatzimarkakis, VD Hydrogen Europe
Denna nya förordning kräver att förnybart väte uteslutande produceras med ytterligare förnybara kraftkällor, och att vätgasen endast produceras under de timmar som den förnybara energitillgången producerar el (timmässig tidsmässig korrelation), och endast i det område där den förnybara eltillgången är belägen (geografisk korrelation). Dessa strikta regler kan uppfyllas, men kommer oundvikligen att göra gröna vätgasprojekt dyrare och kommer att begränsa dess expansionspotential, vilket minskar de positiva effekterna av stordriftsfördelar och påverkar Europas förmåga att uppnå de mål som ställts upp i RepowerEU. Regeringarnas roll kommer att vara avgörande för att stödja denna sektor och minska prisgapet mellan förnybart och konventionellt väte.
”Tack vare Europaparlamentets engagemang har många parametrar förbättrats avsevärt”, sa Chatzimarkakis. ”Europeiska kommissionen kommer att genomföra en översynsprocess senast 2028 om införandet av timtidskorrelation från 2030, och så skulle den möjligen kunna undvika att behandla förnybart väte ojämlikt med någon annan elförbrukande sektor”, tillade han.
Viktigt är att förordningen också kommer med en övergångsperiod, vilket gör att s.k ”firstmovers” kan undantas från additionalitet fram till 2038 för installation som togs i drift före 2028, något som verkligen behövs för att få igång sektorn.
Vätgas Sveriges VD, Björn Aronsson menar att det är synd att man vill överreglera den rena vätgasen som behövs i vår industri, energisystem, transportsektor m.m.
”Det finns ändå ett relativt stort manöverutrymme fram till 2038 för de som bygger rätt idag och vid den tiden är marknaden och dess mekanismer och verktyg mer utvecklade så man kommer ändå att ha gjort ett bra val.”
Björn Aronsson, VD Vätgas Sverige
För mer information:
- European Commission press corner: Commission sets out rules for renewable hydrogen
