Remiss: Vätgas i systemet – en gasmarknad i omställning Ei R2025:10

Vätgas Sverige har nu lämnat sitt remissvar på Energimarknadsinspektionens rapport Ei R2025:10, Vätgas i systemet – en gasmarknad i omställning. Rapporten behandlar hur den framtida regleringen av vätgasinfrastruktur i Sverige ska utformas, inklusive koncessionsprövning (tillstånd för ledningar), åtskillnadsregler (separation mellan olika verksamheter), certifieringskrav, intäktsramsreglering samt tillsyn och kundskydd.

Förslagen är av stor betydelse för investeringar, affärsmodeller och konkurrenskraft i hela vätgaskedjan. Här är våra övergripande budskap:

1. Regleringen måste anpassas till marknadens mognad

Vi är positiva till att Energimarknadsinspektionen bygger vidare på beprövade principer från el- och gasmarknaden. Samtidigt konstaterar vi att den svenska vätgasmarknaden fortfarande befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede, präglat av demonstrationsprojekt, begränsade volymer och integrerade affärsmodeller.

En alltför tidig och omfattande reglering riskerar att:

  • försvåra investeringsbeslut
  • öka administrativa kostnader
  • hämma innovation och affärsutveckling

Regelverket bör därför vara proportionerligt och skalbart över tid.

2. Tydliga undantag för industriella och lokala nät

Vi betonar behovet av flexibilitet för:

  • industriella kluster
  • hamnområden
  • flygplatser och logistiknoder
  • energiparker och elektrobränsleproduktion

Integrerade värdekedjor, där samma aktör producerar, lagrar och distribuerar vätgas inom ett avgränsat område, är ofta en förutsättning för att tidiga projekt ska bli investeringsbara. Certifieringskrav och krav på juridisk åtskillnad bör därför införas stegvis och kopplas till nätens faktiska systemroll.

3. Intäktsramsreglering bör införas successivt

Vi delar bedömningen att långsiktigt förutsägbara spelregler är viktiga för att attrahera kapital. Samtidigt bör intäktsramsreglering inte införas fullt ut innan marknaden är mer etablerad.

I uppstartsfasen bör regelverket:

  • undvika oproportionerliga tariffer för tidiga användare
  • möjliggöra riskdelningslösningar och tidsbegränsade undantag
  • säkerställa att samhällsekonomiskt motiverad infrastruktur tas i bruk

4. Behov av kompletterande styrmedel

Vi lyfter även behovet av ett parallellt svenskt styrmedelspaket, inklusive:

  • produktionsstöd
  • så kallade så kallade offtake-stöd (stödsystem som minskar köparens risk, exempelvis Contracts for Difference (CfD). Ett instrument där staten garanterar ett fast referenspris genom att ersätta mellanskillnaden mellan marknadspris och överenskommet pris.)
  • nationella mål för vätgasproduktion
  • harmonisering med EU:s regelverk (Fit for 55, förnybartdirektivet RED III och infrastrukturförordningen AFIR)