Vätgas Sverige lämnar remissvar om Kraftlyftet
Regeringens förslag till investeringsstöd för elproduktion och lagring, Kraftlyftet, riskerar att missa en nyckel i framtidens elsystem: vätgasen. Vätgas Sverige har därför lämnat ett remissvar som visar hur vätgas kan öka leveranssäkerheten, göra förnybar energi planerbar och minska behovet av nätinvesteringar.
Regeringen har skickat ut förslag till nytt investeringsstöd för elproduktion, lagring och flexibilitet , det så kallade Kraftlyftet. Vätgas Sverige har lämnat sitt remissvar, eftersom förslaget i sin nuvarande form riskerar att utesluta en av de mest kraftfulla lösningarna för ett robust och resilient elsystem: förnybar vätgas.
Varför var den här remissen viktig för oss?
Förslaget riskerar att låsa ute vätgas som systemresurs, trots att just vätgas snabbt kan stärka leveranssäkerheten där behoven är som störst. Vi vill säkerställa att stödet blir teknikneutralt och funktionellt, så att det kan användas i strategiska noder i elsystemet, inte bara för elproduktion utan också för flexibel last och långvarig energilagring.
Dessutom påminner vi regeringen om att EU:s statsstödsregelverk (GBER) sedan 2023 redan medger stöd till förnybar vätgas via elektrolys – ett verktyg Sverige nu bör använda.
Vad saknades i regeringens förslag?
Förslaget listar stöd till biokraftvärme, förnybara gasturbiner och direktansluten el- och värmelagring – men utelämnar elektrolysörer, vätgaslager och bränsleceller.
Det innebär att de lösningar som kan leverera styrbar flexibilitet, ö-drift och säsongslagring (Long Duration Energy Storage, LDES) inte får stöd.
Vi saknar också en tydlig koppling till EU:s förnybarhetsdirektiv (RED III) och Sveriges egna mål för förnybar vätgas. Utan detta riskerar Sverige att behöva importera dyr vätgas i stället för att bygga inhemsk kapacitet.
Slutligen noterar vi att regeringen verkar ha missat Energimarknadsinspektionens beslut (2025-101618) om att elektrolysörer ska klassas som energilagringsanläggningar enligt ellagen, vilket öppnar för undantag från nätkoncession och underlättar utbyggnaden av energilagring.
Hur bidrar vätgas till tryggare elförsörjning?
Vätgas fungerar som en länk mellan el och energi.
När det blåser mycket eller solen skiner kan överskottsel omvandlas till vätgas via elektrolys. Den lagras och kan senare omvandlas tillbaka till el i bränsleceller eller gasturbiner – till exempel vid effekttoppar kalla vinterdagar, eller under längre perioder med låg elproduktion.
Eftersom vätgas består av molekyler i stället för elektroner kan den lagras under lång tid – veckor eller månader – och fungera som ett energilager mellan säsonger.
Exempel på hur vätgas stärker leveranssäkerheten
- Kalla vinterdagar: Elektrolysörer i flaskhalsområden kan pausa sin förbrukning vid behov, vilket frigör effekt, och lagrad vätgas kan omvandlas till el via bränsleceller eller gasturbiner tills situationen stabiliseras.
- Blåsiga nätter: Istället för att stänga av vindkraftverk kan överskottsel användas för att producera vätgas lokalt. Den lagras och används när efterfrågan ökar – ett smart sätt att flytta energi i tid och rum.
Våra viktigaste budskap
- Vätgas gör elnätet tryggare. Den lagrar förnybar energi i veckor eller månader och levererar el när det verkligen behövs.
- Vätgas minskar prisfluktuationer. Istället för att stänga ner vind- och solkraft vid överskott kan energin tas till vara – det stabiliserar både elnät och priser.
- Vätgas gör förnybart planerbart. Med vätgas kan vind och sol bli styrbara resurser i energisystemet.
Vad vill vi att regeringen tar med sig
Vi hoppas att departementet tar fasta på vätgasens avgörande roll i att bygga ett hållbart och resilient elsystem, genom att:
- Lägga till elektrolysörer, vätgaslager och bränsleceller som stödberättigade åtgärder i Kraftlyftet.
- Premiera långvarig energilagring (LDES) som stärker balansen i elnätet och minskar behovet av nätinvesteringar.
- Säkerställa att stöd till förnybar vätgas används längs hela kedjan – produktion, lagring och återomvandling – så att hela systemnyttan tas tillvara.
- Införa en alternativ stödbana (CISAF) för energilagring inklusive vätgaslager som är systemanslutna och prövas utifrån sin nytta för elsäkerhet och balansering.
Läs vårt remissvar här: https://vatgas.se/wp-content/uploads/2025/10/Klimat-och-naringslivsdepartementet_KN2025_01503_Vatgas-Sverige.pdf
Läs mer om kraftlyftet: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/09/kraftlyftet-forstarks-med-ytterligare-medel/
