Våga vara visionär: Planera för en fyrdubbling av dagens elanvändning
Allt fler industriprocesser, transporter och framställning av råvaror drivs av el. Men dagens prognoser tar inte höjd för den snabbt intensifierade elektrifieringen. Regeringens nya strategi för elektrifiering måste beakta nya trender och våga tänka stort. Det är inte osannolikt att elanvändningen fyrdubblas till år 2050.
I takt med fallande priser på ny teknik och samhällets strävan att fasa ut fossil energi blir elektrifiering en allt mer attraktiv lösning. Sverige har mycket att vinna på att accelerera energi- och klimatomställningen för att bli ledande i utvecklingen av innovativa och konkurrenskraftiga tekniska lösningar. Det är därför välkommet att regeringen nyligen sjösatt arbetet med en nationell strategi för elektrifiering.
I regeringens viktiga arbete är det centralt att ta höjd för ett rejält ökat behov av el kommande år. Redan nu tar samhället stora kliv framåt mot fossilfrihet.
Som ett exempel meddelade LKAB nyligen att de tar sikte på fossilfrihet och aviserar satsningar om hela 400 miljarder över 20-årsperiod. Här är just mer el den stora möjliggöraren, där bedömningen är att 55 TWh el per år kommer behövas. Det är mer än den svenska kärnkraften producerade år 2019 och nästan dubbelt så mycket som den svenska vindkraftsproduktionen.
LKAB är inte ensamma. Hybrit som ska producera grönt stål bedöms fordra lika mycket el som hela Luleälven producerar, cirka 15 TWh per år. Och batterifabriken Northvolt i Skellefteå behöver snart lika mycket el som 100 000 villor förbrukar på ett år. Lägg därtill fler serverhallar, fossilfri cement, fossilfri plast och bränslen till flyg- och sjöfart baserade på el.
Allt tyder på att vi snart kommer få se fler initiativ som markerar det stora skiftet mot ökad elanvändning. Tänk om ett antal år när…
- … sjöfarten tankar e-Metanol producerad av sol- och vindkraft i Sverige
- … flyget, tunga fordon och industrin har gått över till grön vätgas fullt ut och vätgashubbar har bildats
- … elektrifierade färjor och fartyg laddas i digitaliserade och helautomatiserade hamnar med fullt utvecklade elhubbar
- … kemiindustrin vill ha förnybar råvara, istället för fossila produkter
- … datacenter i Sverige servar Europas självkörande bilar med el-krävande beräkningar och är en nod för AI-analys
Utan tvekan behöver den fossilfria elproduktionen växlas upp och leverera mer. Lyfter vi blicken och beaktar ovan nämnda områden är allt uppemot 500 TWh elanvändning år 2050 ett möjligt utfall. Vi talar då om en fyrdubbling av elanvändningen de kommande 30 åren.
Omställningen görs såklart inte i en handvändning. För att åstadkomma förändring är det centralt att regeringen redan nu överblickar och kartlägger såväl möjligheter som potentiella hinder och styr mot en hållbar energiproduktion och energianvändning.
En hörnsten för arbetet med elektrifieringsstrategin är utbyggnaden av fossilfri el och ett starkt elnät. Det svenska elnätet klarar idag knappt dagens elproduktion och på flera håll slår vi i kapacitetstaket. Ändras inte detta är vi oundvikligt fossilbränsleberoende. Lyckas vi å andra sidan hantera nätutmaningen i tid finns, förutom förutsättningar för elektrifiering, en enorm möjlighet för Sverige att bidra till omställningen i våra grannländer genom elexport.
En annan möjlighet för elsystemet är den snabba kostnadsreduktionen på energilager som förutspås ske fram till 2030. Det är en utveckling som helt förändrar spelplanen och som måste beaktas i elektrifieringsstrategin. Tillsammans med vätgas bidrar batterier med stor systemnytta, där batteriet hanterar effekttoppar medan vätgasen fungerar som energilager.
En tredje aspekt, som borde dominera debatten och som är minst lika viktig att beakta i arbetet med elektrifieringsstrategin, är att överskottet och tillgången till förnybar el, till kostnad nära noll, skapar förutsättningar för nya affärsmodeller.
Det är tydligt att förändringen vi befinner oss i angår näringspolitiken lika mycket som energipolitiken. Det handlar inte längre om att stänga en reaktor här eller om att bygga en sol- eller vindkraftspark där. Det handlar om att bygga ett hållbart samhälle och se möjligheterna som en ny elektrifierad hållbar ekonomi kan ge oss.
För politiken finns stora skäl att skapa förutsättningar för att realisera elektrifieringen inom alla nämnda områden. I den kommande elektrifieringsstrategin behöver regeringen därför:
- Våga vara visionär: Sätt ett expansivt mål för elförsörjningen, med sikte på en total utfasning av fossila bränslen och uppdra åt myndigheter och affärsverk att öka kapaciteten i elsystemet med 300 TWh på 30 år.
- Agera snabbt och kraftfullt: Vidta snabba åtgärder för att eliminera elnätets kapacitetsbrist och hinder för ny hållbar elproduktion, exempelvis långa tillståndsprocesser.
- Var tydliga med att det handlar om jobb och konkurrenskraft: Analysera och ta tillvara de samlade näringspolitiska möjligheter som ett expansivt mål för elektrifieringen skapar. Det handlar om Sveriges välstånd.
Det svenska elsystemet har varit en viktig byggsten för välfärden. Sverige har de senaste åren framgångsrikt attraherat internationellt kapital till utbyggnad av kraftproduktion. Nu är det dags att ta nästa steg och våga tänka visionärt. Vi är mitt i en förändring som går snabbare än de flesta förstår och tar vi inte tillvara de möjligheter som elektrifiering innebär, missar vi både klimatomställning och konkurrenskraft.
Vi hoppas att regeringens elektrifieringsstrategi genom ambitiös planering ger förutsättningar för framtidens lösningar att ta plats. Svaret på de utmaningar samhället står inför är inte att bromsa utbyggnaden av hållbar elproduktion och nya tekniska lösningar – utan att tillvarata de möjligheter som den snabba utvecklingen erbjuder.
Johanna Lakso, VD Power Circle
Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi
Björn Aronsson, VD Vätgas Sverige
Anna Werner, VD Svensk Solenergi
