En knapp ökning för snabbare klimatomställning i vårbudgeten
De största utgiftsposterna i regeringens vårbudget är kopplade till kriget i Ukraina. Utöver det vill regeringen satsa på sjukvård, höjda pensioner samt klimatbonus för subventionering av miljöbilar. Totalt avser man avsätta 26 miljarder till en snabbare klimatomställning. Det föreslås en viss boost av årets budget, men på flera områden minskar anslagen under de kommande åren. Det saknas dock förslag för förnybar energi.
Ökad elberedskap
Regeringen föreslår 80 miljoner för ökad elberedskap kopplade till Rysslands invasion av Ukraina. Ökad tillgång till reservkraft och reservmaterial inom elförsörjningen är främsta motiveringen till ökat anslag. Här kan vätgasen bli en viktig komponent tack vare möjligheten att lagra energi och att man kan producera el lokalt med hjälp av energibäraren vätgas. Dessutom behövs utbildning och kompetensförsörjning inom elberedskap. Det behöver mot samma bakgrund även genomföras insatser för att förstärka drivmedelsförsörjningen och leveranskedjorna för drivmedel. Det ges även mer pengar till Energimarknadsinspektionen för utökade uppgifter i samband med ny struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar.
Klimatsmarta bostäder
Vidare föreslås hela 4,3 miljarder miljoner för utveckling av ny energieffektiv teknik bland annat för småhus för att få mer klimatsmarta bostäder och därmed få ner kostnader för uppvärmning. Värmen som bildas som en biprodukt vid framställning av vätgas, kan på ett mycket kostnadseffektivt sätt användas till uppvärmning av fastigheter.
Ökade medel för laddinfrastuktur
Satsningarna på laddinfrastruktur intensifieras och regeringen aviserar klimatinvesteringar på hela 2,7 miljarder till laddinfrastruktur. Det är i nuläget oklart om pengarna även omfattar en vätgasinfrastruktur. För att ytterligare skynda på utvecklingen för transporter utan koldioxidutsläpp, så får klimatbonusen påfyllning i budgeten och bonusbilar får fortsatt stöd. Samtidigt som det sker en översyn över hur bonus-malus ska modifieras.
Satsningar på både elbussar och ellastbilar förstärks under året i och med Klimatpremier på runt 1,6 miljarder Men för elektrifierade arbetsmaskiner är stödet blygsamt, endast 50 miljoner kr till pilot- och demoprojekt. Både biogas och laddinfrastruktur har egna poster som budgettekniskt flyttas till energiområdet.
Mer pengar till forskning och gröna jobb
Energiforskningen får ökat anslag på 53-60 miljoner under de kommande åren och det avsätts mer medel till att förbättra bedömningen av klimateffekter. 70 miljoner per år ges till gröna jobb och investeringar fram till 2027 till s.k. IPCEI-projekt. Det är projekt som är av stort europeiskt intresse som man får ge stadsstöd till. EU har slutligen godkänt Sveriges ansökan om återhämtningspengar och i den s.k. återhämtningsplanen finns möjlighet till stöd till bland annat grön återhämtning, utbildning och omställning, samt investeringar för tillväxt och bostadsbyggande.
Fortsatt satsning på investeringsstöd
Industriklivet, som syftar till att ge bidrag till industrin för bland annat investeringar i ny teknik, får +217 miljoner för 2022, vilket ger totalt anslag på 909 miljoner. Klimatklivet som är ett stöd till investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, får fortsatt satsning med budget till 2026.
