Från molekyler till marknad – Nobelpriset i kemi 2025 visar vägen för framtidens energi
Årets Nobelpris i kemi går till Susumu Kitagawa (Kyoto University, Japan), Richard Robson (University of Melbourne, Australien) och Omar M. Yaghi (University of California, Berkeley, USA) för deras banbrytande upptäckt av metallorganiska ramverk (MOF:ar) – material som kan förändra hur vi lagrar, hanterar och använder energi.
Vad är MOF:ar och varför är de viktiga?
MOF:ar är molekylära byggnadsverk – tredimensionella nätverk av metalljoner och organiska molekyler som skapar stora, jämna hålrum. I dessa hålrum kan gaser som vätgas, koldioxid och vattenånga lagras, fångas upp eller transporteras på ett mycket kontrollerat sätt.
Dessa material öppnar nya möjligheter för hållbar energiteknik.
De kan bland annat:
- fånga in koldioxid och bidra till cirkulära energiflöden
- lagra vätgas effektivt och säkert utan extremt tryck eller kyla
- förbättra bränsleceller genom att rena gaser och optimera kemiska reaktioner
En ny länk mellan forskning och industri
Forskningen kring MOF:ar bygger broar mellan vetenskap och industri. Den visar hur grundforskning snabbt kan översättas till innovationer inom vätgaslagring, bränsleceller och energioptimering.
Inom Vätgas Sverige ser vi flera medlemmar som redan driver utvecklingen i detta gränsland – däribland PowerCell Sweden, som med tekniker inspirerade av MOF:ar utvecklar lösningar för tätare vätgaslagring, förenklad systemarkitektur och lägre ägandekostnader över tid.
Från molekyler till marknad
Nobelpriset i kemi 2025 påminner oss om att energiomställningen börjar på molekylnivå – men får verklig betydelse när forskning och tillämpning möts.
Det är ett välförtjänt pris som lyfter kemi och innovation som grundpelare i den gröna omställningen, och visar att framtidens hållbara energisystem formas av samverkan mellan forskare, företag och samhälle.
