Hur lång räckvidd har en bränslecellsbil?

En bränslecellsbil kör ungefär 60 mil på full tank, oavsett utetemperatur. Vätgasbilens räckvidd bestäms av bränslecellernas effektivitet och den mängd vätgas som får plats i bilens tankar. Tankarna i sin tur får samsas om det begränsade utrymmet som finns i fordonet tillsammans med andra nödvändiga komponenter.
Det är rimligt att anta att räckvidden för nästa generations bränslecellsbilar (vi räknar här några år framöver – runt 2025) kommer att ha en räckvidd på runt 100 mil till följd av än mer effektiva bränsleceller och mer tankvolym.

Hur mycket energi går åt för att göra vätgas?

Det går åt ca 50 kWh för att producera ett kilo vätgas. 1 kg vätgas ger 33 kWh energi, vilket räcker till exempel för att köra 10 mil med en bränslecellsbil.

Hur fungerar reformering till vätgas?

En reformer …

  • … gör om ett väterikt bränsle till vätgas
  • … behöver normalt sett renas efter reformering
  • … kräver het ånga
  • … har en verkningsgrad för metan på ca 80 %
  • … har använts länge i industrin
Reformering – så går det till:
CH4 + H2O -> 3H2 + CO

Omvandling av kolmonoxid från ovan till koldioxid och väte (WSG):

CO + H2O -> H2 + CO2

Vad är en bränslecell?

Bränsleceller är energiomvandlare som förvandlar vätgasens kemiska energi till elektricitet.

Vad är vätgas?

Vätgas är en energibärare som kan framställas av alla möjliga slags energikällor. I Norden har vi en överenskommelse att all vätgas som vi tankar ska framställas från förnybara energikällor.

Vad kostar det att tanka vätgas?

För en vanlig personbil kostar det ca 9 kr milen, strax under kostnaden för diesel och bensin per mil.

Bidrar bränslecellsbilar till att det blir halt på vägarna om vintern eftersom de släpper ut vattenånga?

Nej, det blir inte mer halt om vintern för att fler väljer bränslecellsbilar. Den lilla mängd vatten som en bränslecellsbil släpper ut är i princip samma mängd som dagens bensinbilar släpper ut. När vätgas reagerar med syre i luften bildas enbart vatten. När bensin (framförallt oktan) reagerar med syre ur luften bildas vatten och koldioxid (energi tas både från oxidering av kol och vätgas). Eftersom energieffektiviteten i en bränslecell är betydligt högre än för en förbränningsmotor är skillnaden i vattenmängd från en vätgasdriven bränslecellsbil och en motsvarande bensindriven bil försumbar.

Finns det en explosionsrisk med en bränslecellsbil eftersom den tankas med vätgas?

Alla bränslecellsbilar går igenom omfattande krocktester och har ett säkerhetssystem som gör dem minst lika säkra som vanliga bensinbilar. Bränslecellsbilar testas efter samma krockteststandards (NCAP) som konventionella bilar och bedöms efter samma stränga krav. Att en tank skulle explodera undviks på flera sätt:

  • Eftersom det inte finns något syre i tankarna kan det inte ske en explosion inne i dem.
  • Om en brand skulle uppstå finns ventiler som först stänger av vätgasflödet helt. Om
    temperaturen skulle fortsätta att stiga ökar trycket i tanken. För att inte trycket i tanken
    ska göra att den brister finns ytterligare ventiler som släpper ut vätgasen på ett kontrollerat
    vis, bort från de som sitter i bilen.
  • Sensorer som upptäcker läckor av vätgas finns på flera ställen i bilen som larmar och
    stänger av vätgasen om läcka skulle uppstå.
  • Vätgas stiger mycket snabbt uppåt vid läckage, vilket gör att vätgasen snabbt lämnar bilen i
    en ofarlig riktning om utsläpp skulle ske, till skillnad från flytande drivmedel som diesel och
    bensin.

Hur framställs vätgasen som vi tankar?

I Skandinavien framställs vätgas bara från förnybara källor. Generellt köps grön el in och används i elektrolys. I Japan och USA används ibland naturgasreformering, som för dem kan vara mer miljövänligt än att använda el, då elmixen är nästan helt fossil. De ser detta som ett steg mot att kunna föra in mer förnyelsebar el men processen kommer ta lite längre tid än i Skandinavien där vi redan är där.

Transporteras vätgasen till vätgastankstationen, eller produceras den på plats?

Nu i ett första skede körs ofta vätgasen in med lastbil eftersom det är såpass få bränslecellsbilar per station. Men i Sandviken används en elektrolysör som finns på plats. Gasen förvaras på tankstationen i cylindrar av metall. Den mängd som precis ska tankas förvaras i ett högtryckskärl av kolfiberkomposit.

Hur mycket kostar det att producera vätgas?

Beroende på hur mycket vätgas som görs åt gången kostar det ungefär 40-60kr per kg att producera vätgas med elektrolys (ränta på investering undantaget). Ungefär hälften av kostnaden kommer från elen som används i framställningen, resten är kostnader för investering och drift av elektrolysören.
Kostnaderna för att producera vätgas blir lägre och lägre i och takt med att kostnaderna för elektrolysrören minskar. När mer och mer förnyelsebar el kommer in i elnätet blir varierar priserna på el mer och kostnaden per kg vätgas minskar.

Är inte vätgas slöseri med energi?

För att producera vätgas från el kommer det gå åt mer el än vad vätgasen innehåller, vilket gäller samtliga energiomvandlingsprocesser. Det intressanta är att samtidigt som det går åt mer energi så ger vätgasproduktion med elektrolysörer möjlighet att balansera elnätet på ett sätt som tillåter att mer sol- och vindkraft kopplas in, men även att befintliga vindkraftverk inte behöver stoppas, vilket är fallet idag när det finns för mycket el i nätet. Detta gör att mindre sol- och vindenergi går till spillo i ett elnät med vätgasproduktion.

Syrgas

Vid vätgasproduktion genom elektrolys bildas syrgas med hög renhet. Syrgas används i en mängd olika industrier i allt från skyddsgas i metallbearbetning till att korta fettkedjor i livsmedel för att förbättra hållbarheten. Sjukhus och flera vårdcentraler använder syrgas, där sjukhus är dominerande.

Syrgas kan levereras antingen lastad i flaskor eller via pipeline. Flaskor har fördelen att det är flexibelt, men nackdelen att det kräver kompressorer. Priset till sjukvården för syrgasen skiljer sig extremt; från 8,5 SEK/kg till 400 SEK/kg. Utöver detta tillgodoses en stor del av behovet idag med flytande syre, men eftersom kostnaden att kondensera syrgasen är stor och betalningsviljan låg (1,8 SEK/kg), samtidigt som volymen gas är mer än tillräcklig för motsvarande mängd vätgas, fokuseras helt på gasformigt syre

Tyvärr har fortfarande ingen information hittats om någon aktör gått igenom processen för att få en anläggning på plats där syrgasen används för medicinskt bruk i Europa. I USA är detta möjligt, men i Europa verkar det alltså än så länge obeprövat. Genom kontakt med läkemedelsverket har processen och associerade kostnader utretts.

Syrgas räknas som läkemedel, varför två tillstånd behövs från en anläggning som ska leverera medicinsk syrgas; ett tillverkningstillstånd från Läkemedelsinspektionen vad gäller tillverkningsprocessen och en registrering från regulatoriska enheten där registrering av läkemedel sker. Farmaci- och biotechavdelningen har det vetenskapliga kunnandet och deltar därför i utredningarna för tillstånd.

Av de fyra befintliga tillverkarna av medicinsk syrgas (Praxair, AGA, Air Liquide och Strandmöllen) framställer samtliga genom luftseparering, alltså inte genom elektrolys. Luftseparering är en relativt billig teknik, men betydligt mer rening behövs än om syrgas från elektrolys används. De flesta som söker tillstånd för medicinsk syrgas har levererat till industrin först, eftersom tillstånden är dyrare för medicinsk tillverkning, även om renhetskraven i industrin kan vara betydligt högre.

Bedömningen för tillverkningstillståndet utgår från EUs riktlinjer om god tillverkningssed för medicin ämnad för människor. Om tillverkning sker i en kontrollerad process som följer ISO 9001 bör det inte vara några problem att få tillverkningstillstånd. Registrering hos regulatoriska enheten följer mallen för Common Technical Dossier (CTD).

Flytande och gasformigt väte är olika läkemedel, så separata tillstånd krävs om båda skall levereras från
samma anläggning. Om en elektrolysör som del av ett energilager placeras vid ett sjukhus för att förenkla leveransen av syrgas är processen något annorlunda. Normalt sett godkänns en batch av läkemedel i taget efter att ha kvalitetssäkrats, likaså vid leverans av syrgas för medicinskt bruk.

Vid kontinuerlig tillverkning finns det numera möjlighet i reglerna med så kallad real-time release, som innebär att produktionen kvalitetssäkras genom kontinuerlig processkontroll. Detta tillvägagångssätt är vanligt i annan industri men har först nyligen börjat användas för läkemedelsproduktion.

Kostnaden för att registrera ett läkemedel är ungefär 400 kSEK om processen fortgår utan problem. Detta är en engångskostnad för varje ny anläggning som producerar syrgas. Kostnaden för tillverkningstillståndet är 30 kSEK per år, där en inspektion var tredje år är inkluderat.