Vätgas kan användas i en mängd olika tillämpningar. Vi hör ofta talas om vätgas i egenskap av fordonsbränsle och just transport är ett område där vätgas kan minska miljö- och klimatpåverkan på ett betydande sätt.

För att fasa ut fossila bränslen inom transportsektorn sker en utveckling av användning av vätgas inom alla transportslag. Det finns redan bränslecellståg från franska Alstom i trafik i nordöstra Tyskland. Det svenska tågnätet är till stor del elektrifierat, men på de sträckor som körs med diesellok finns det möjlighet att ersätta dessa med bränslecellsdrivna tåg. Ett exempel är Inlandsbanan mellan Mora och Gällivare, där man utreder möjligheten att köra med bränslecellståg.

Inom flyget finns det initiativ för vätgasdrivna flygplan. Bland annat flögs brittiska planet Zeroavia med bränslecellsteknik från svenska PowerCell. Användningen av vätgas för internationellt flyg ligger dock lång fram.

Inom sjöfarten pågår flera initiativ för att minska utsläppen. På grund av olika behov beroende på livslängd, drift, energiförbrukning så utreds olika alternativ bland annat batteri, metanol, ammoniak, HVO, LBG, vätgas och elektrobränslen. Det pågår flera initiativ att använda vätgas inom sjöfarten bland annat för färjetrafik i Norge.

Vätgas använt som fordonsbränsle medför i princip inga andra utsläpp än ren vattenånga. På samma sätt som elbilars miljöpåverkan hänger på hur elen har producerats, avgörs den för bränslecellsbilar av hur vätgasen har producerats och distribuerats. All vätgas vi tankar i Skandinavien kommer från förnybara källor.

Bränslecellsystemet är ungefär dubbelt så energieffektivt som en förbränningsmotor om det används i en vanlig bil. Det innebär att med samma mängd energi blir körsträckan med en bränslecellsbil dubbelt så lång som den blir med förbränningsmotor. Moderna batterier har ännu mindre energiförluster än bränsleceller, men de tar tid att ladda, är skrymmande och tunga.

Så fungerar en elbil med bränsleceller

Den vanligaste tekniklösningen i vätgasdrivna bilar är att ha ett batteri och en bränslecell som kompletterar varandra. Tillsammans utgör de en kombination som ger samma höga komfort och säkerhet som dagens konventionella bilar. Ytterligare en fördel med bränslecellsbilar är att de, liksom andra elfordon, är mycket tysta. Om trafiken i framtiden domineras av sådana här fordon skulle det ha en fantastisk inverkan på vår närmiljö, både med tanke på luftkvalitet och buller. Flera stora biltillverkare säljer nu serietillverkade bränslecellsbilar.

Stor utbyggnad av vätgastankstationer

Fler och fler vätgastankstationer planeras att etableras inom de kommande åren. Bland annat från Elektrifieringspiloten som kommer från Energimyndigheten, men även andra investeringsstöd från bland annat EU och Klimatklivet möjliggör en snabbare utbyggnad av infrastrukturen. Cirka 60 vätgastankstationer är planerade att anläggas i Sverige de kommande åren. Kartan illustrerar befintliga tankstationer i Sverige, Norge och Danmark.

Ruskvädersgatan 12, 418 34 Göteborg, Sweden

Pilotvägen 2, 190 60 Stockholm-Arlanda, Sweden

Vätgastankstation Sandviken (HRS) vätgas vätgasstation, Sätragatan 17, 811 61 Sandviken, Sweden

Kontaktvägen 2, 901 33 Umeå, Sweden

Sörgårdsvägen 1, 542 35 Mariestad, Sweden

Hydrovegen 3926, Porsgrunn, Norway

Rolf Olsens Vei 50, Kjeller, Norway

Rosenholmveien 40, 1410 Kolbotn, Norway

Forskningsveien 1, Oslo, Norway

Sandviksveien 17, 1363 Høvik, Norway

Kjørboveien 1, 1337 Sandvika, Norway

Østre Rosten 106, 7075 Tiller, Norway

Liamyrane 2, 5132 Nyborg, Norway

Edvard Griegs veg 116, 2060 Gardermoen, Norway

Hobrovej 461, 9200 Aalborg Municipality, Aalborg SV, Denmark

Logistikparken 12, 8220 Brabrand, Denmark

Dynamovej 2, 2730 Herlev, Denmark

Borgmester Christiansens Gade 59, 2450 Copenhagen Municipality, København SV, Denmark

Storebæltsvej 44, 4220 Korsør, Denmark

Darumvej 145, Esbjerg, Denmark

Vejlevej 361, 6000 Kolding, Denmark

Lenhovdavägen 40, 360 76 Älghult