Vätgas kan produceras genom elektrolys från förnybar el som spjälkar vatten, från reformering av fossila bränslen (naturgas, kol), biomassa (fast biobränsle, organiskt avfall, biogas) eller förgasning.

Elektrolys

El omvandlas till vätgas med hjälp av vatten som spjälkas upp i väte och syre, så kallad elektrolys. Processen är väletablerad och har använts i över hundra år inom industrin. Tack vare forskning och utveckling och skalfördelar förväntas priserna på elektrolysörerna sjunka och effektiviteten öka. En elektrolysör kan producera vätgas när el finns i överflöd och sänka produktionen när det finns mindre el att tillgå. På bland annat detta sätt balanseras elnätet, men det finns även andra nätnyttor som kan uppnås. I elektrolysprocessen skapas syrgas som exempelvis kan användas i industrin eller sjukvården. Mängden förnybar vätgas som kan produceras med elektrolys begränsas av mängden förnybar el som kan produceras. I Sverige har vi gott om förnybar energi. Det finns idag i huvudsak tre olika elektrolystekniker för produktion av vätgas från vatten: alkalisk elektrolys (ALK), elektrolys med protonbytarmembran (PEM) samt högtemperaturelektrolys (SOEC), varav de två förstnämnda finns i industriell skala på den kommersiella marknaden.

Reformering

Metan i form av naturgas eller biogas omvandlas till vätgas i en process som kallas reformering. I processen blandas het vattenånga med gas i en reaktor med en katalysator vilket delar upp metan i vätgas och kolmonoxid. I nästa steg omvandlas kolmonoxiden och vattnet i ångan till ytterligare vätgas och koldioxid. Mängden förnybar vätgas som kan produceras genom reformering begränsas av mängden biogas som finns tillgänglig.

Förgasning

Förgasning omvandlar kolhaltigt material till gas under högt tryck och hög temperatur. Det finns flera olika processer men gemensamt för dem är att produkten blir väte och eller metan samt koldioxid eller kol i fast form. Mängden förnybar vätgas som kan produceras genom förgasning begränsas av mängden biomassa som finns tillgänglig.