Vätgas är, precis som elektricitet, en energibärare. Den kan användas till att lagra, tillhandahålla och distribuera energi. Idag används vätgasen, som i huvudsak är från fossilt ursprung, främst inom kemiindustrin för att kombineras till nya ämnen, främst ammoniak och metanol. I dessa anläggningar används framför allt naturgas som första produkt, som sedan omvandlas till vätgas och sist till ammoniak, metanol eller liknande.

Men allteftersom kraven på fossilfria energikällor ökar, ses vätgasen som en nyckelkomponent i vårt svenska energisystem. Vätgasen blir allt mer konkurrenskraftig tack vare lägre kostnader för förnybar elproduktion. Den stora potentialen har vätgas som energibärare i ett förnybart energisystem där den framställs från till exempel sol, vind eller vatten. Det är den förnybara vätgasen från svensk elmix som vi inriktar oss på.

Att använda fossilfri vätgas är en viktig del för att minska koldioxidutsläppen i alla branscher och sektorer. Anledningen till att vätgasen pekas ut som en viktig del i omställningen är att både samhällsnyttan och affärsmöjligheterna ökar om vätgasen används tvärs genom alla sektorer. Vätgasen som energibärare och insatsvara ingår i många befintliga och framtida delar av värdekedjan inom:

  • Industrin: Idag används vätgasen främst som råvara inom den kemiska industrin, men tack vare ökade krav på att få bort fossila bränslen, kan vätgasen användas i exempelvis processindustrin för att ersätta fossil energi. Just nu sker exempelvis stora investeringar där vätgasen är central i en eller flera värdekedjor. Exempel på detta är stålindustrin, där kol och koks ska fasas ut, för att istället använda fossilfri el för att producera vätgas genom elektrolys. HYBRIT och H2 Green Steel är två exempel.
  • Transport: 2030 ska transporterna i Sverige vara fossiloberoende där vätgas utpekas som en nyckelfaktor. Den stora fördelen med att använda vätgas i transporter är att det enda som släpps ut är vatten. Vätgas kan användas till alla typer av transporter såsom fordon av alla slag, flyg, tåg eller fartyg. Med hjälp av en bränslecell omvandlas vätgasen till el för att driva en motor.
  • Energi: För att göra vätgas till el eller värme, behövs en bränslecell, förbränningsmotor eller gasturbin.
  • Jordbruk: Idag används ammoniak i stor utsträckning för att tillverka konstgödsel. Kemikalien produceras oftast med vätgas från fossila källor som importeras till Sverige. Nu tittar man istället på att använda lokalt producerad vätgas från fossilfria energikällor, vilka vi har gott om i Sverige.
  • Fastigheter: Vid vätgasproduktion genom elektrolys bildas värme som kan tas tillvara för att värma upp en byggnad, ett område eller matas ut på fjärrvärmenätet. Med hjälp av vätgas kan man lagra förnybar energi från till exempel solceller på taket, för att använda att värma upp fastigheter även på vintern.
  • Försörjningstrygghet (reservkraft): Vätgas används redan idag till samhällskritiska funktioner såsom sjukhus, serverhallar och telefonväxlar.