Vätgas är, precis som elektricitet, en energibärare. Den kan användas till att lagra, tillhandahålla och distribuera energi. Idag används vätgasen, som i huvudsak är från fossilt ursprung, främst inom kemiindustrin för att kombineras till nya ämnen, som ammoniak och metanol. I dessa anläggningar används framför allt naturgas som första produkt, som sedan omvandlas till vätgas och sist till ammoniak, metanol eller liknande.

Men allteftersom kraven på fossilfria energikällor ökar, ses vätgasen som en nyckelkomponent i vårt svenska energisystem. Vätgasen blir allt mer konkurrenskraftig tack vare lägre kostnader för förnybar elproduktion. Den stora potentialen har vätgas som energibärare i ett förnybart energisystem där den framställs från till exempel sol, vind eller vatten. Det är den förnybara vätgasen från svensk elmix som vi inriktar oss på.

Att använda fossilfri vätgas är en viktig del för att minska koldioxidutsläppen i alla branscher och sektorer. Anledningen till att vätgasen pekas ut som en viktig del i omställningen är att både samhällsnyttan och affärsmöjligheterna ökar om vätgasen används tvärs genom alla sektorer. Vätgasen som energibärare och insatsvara ingår i många befintliga och framtida delar av värdekedjan.

Vätgas i industrin

Idag används vätgasen främst som råvara inom den kemiska industrin. Men tack vare ökade krav på att få bort fossila bränslen, kan vätgasen bli central i flera nya värdekedjor för att ersätta fossil energi. Bland annat inom stålindustrin, där kol och koks ska fasas ut, för att istället använda fossilfri el för att producera vätgas genom elektrolys. HYBRIT och H2 Green Steel är två initiativ. Inom kemi- och raffinaderiindustrin är vätgas en förutsättning för att ställa om. Här pågår flera initiativ, exempelvis Preem och St1 som satsar på produktion av vätgas från elektrolys.

Vätgas i transporter

2030 ska transporterna i Sverige vara fossiloberoende. För att nå målet kommer elektrifiering av transporter bli centralt. Elektrifiering kan ske med vätgas, batterier eller elvägar. Den stora fördelen med att använda vätgas i transporter är att det enda som släpps ut är vatten. Vätgas kan användas till alla typer av transporter såsom fordon av alla slag, flyg, tåg eller fartyg. Med hjälp av en bränslecell omvandlas vätgasen till el för att driva en motor. Hittills har användningen av vätgas i transporter varit begränsad. Men tack vare lägre kostnader på bl.a förnybar energi och teknik, börjar infrastrukturen byggas ut. Jämfört med med batterifordon går det snabbt att tanka och räckvidden är längre. Läs mer om vätgas i transporter.

Vätgas i energibranschen

Energibranschen går mot fossilfrihet genom elektrifiering inom flera sektorer. Med en allt större andel förnybar elproduktion ökar behovet av flexibla lösningar för att balansera energissystemet. Elproducenter är intresserade av vätgas för att den bidrar till att höja värdet av elproduktionen genom hela värdekedjan. Från elgenerering till vätgasproduktion, lagring och användning. För att göra vätgas till el eller värme, behövs en bränslecell, förbränningsmotor eller gasturbin. Tack vare vätgasens lagringsförmåga, kan elproducenter anpassa elförbrukningen till priser på elmarknaden. Restvärmen som bildas från vätgasproduktion kan användas till uppvärmning. Flera energibolag initierar samarbeten över sektorerna, bland annat Liquid Wind och Sundsvalls energi, Trelleborgs Energi som initierar en färdplan för vätgas samt Rabbalshede Krafts planer att producera vätgas från sin vindkraft. Vätgasen transporteras sedan med lastbil till närliggande industrier.

Vätgas i jordbruket

Målet inom jordbrukssektorn är att bli 100 procent fossilfria på drivmedel, torkning och värme 2030. Det innebär även att fasa ut användningen av gödsel som tillverkats av fossil energi. Idag används ammoniak i stor utsträckning för att tillverka konstgödsel. Kemikalien produceras oftast med vätgas från fossila källor som naturgas, kol och olja, vilka importeras till Sverige. Nu tittar man istället på att använda lokalt producerad vätgas från fossilfria energikällor, vilka vi har gott om i Sverige.

Vätgas i fastigheter

Bygg- och fastighetssektorna klimatmål är att byggvärdekedjan ska nå 50 procent minskade utsläpp 2030 och fossilfrihet 2045. Vid vätgasproduktion genom elektrolys bildas värme som kan tas tillvara för att värma upp en byggnad, ett område eller matas ut på fjärrvärmenätet. Med hjälp av vätgas kan man lagra förnybar energi från till exempel solceller på taket, för att använda att värma upp fastigheter även på vintern. Decentraliserad vätgasproduktion är central i utvecklingen av självförsörjande hus, hållbara städer så kallad off-grid. Offgrid i bygg- och fastighetssektorn innefattar en mängd olika tekniker, där småskalig förnybar intermittent elproduktion, elektrolys, vätgaslager, bränsleceller, lokal värmeproduktion och batterier kombineras. Det finns flera färdiga projekt inom självförsörjande fastigheter. Ett är Hans-Olof Nilssons off-grid hus utanför Göteborg. Ett liknande exempel är självförsörjande hus i Sjöbo kommun. Kommunens fastigheter är självförsörjande på grön el. En del av vätgasproduktion används dessutom som drivmedel till kommunens fordonsflotta.

Vätgas som försörjningstrygghet och beredskap

Vätgas kan även användas som ö-drift (vid tillfällig drift). Istället för att använda reservel baserad på diesel eller annan fossil energi, kan man med hjälp av bränslecellstekniken generra tyst och utsläppsfri energi. Det är centralt att Sverige bygger upp en robust elproduktion och minskar sitt importberoende av fossila energikällor. Ö-driften används redan idag till samhällskritiska funktioner, där det är kritiskt att ha elförsörjning om elnätet av något skäl inte kan leverera. Sjukhus, VA-anläggningar, serverhallar och telefonväxlar. Fastigheter med ö-drift kan användas av myndigheters stabsrum i en krissituation.