Vätgas i industrin
Vätgas har länge varit en viktig råvara inom svensk processindustri, särskilt inom kemisk industri och raffinaderier. I dag används omkring 6 TWh vätgas per år i Sverige – och mer än 99 % av den används just inom industrin.
Även i Europa domineras vätgasanvändningen helt av kemisk och petrokemisk industri, inklusive raffinaderier. På global nivå används vätgas främst i raffinering av olja och vid produktion av ammoniak, som är en grundläggande komponent i konstgödsel.
Men utvecklingen håller på att förändras. När allt fler länder ställer om för att fasa ut fossila bränslen, växer intresset för vätgas som en nyckelresurs i den gröna industrin – till exempel för att producera stål, cement och kemikalier utan koldioxidutsläpp.
Global användning
Varje år produceras cirka 120 miljoner ton vätgas i världen. Av detta kommer ungefär 70 miljoner ton från dedikerade vätgasfabriker, medan cirka 50 miljoner ton uppstår som biprodukt i annan kemisk industri.
I dag framställs mindre än fem procent av världens vätgas genom elektrolys, där el används för att dela vatten till väte och syre. Att ersätta all nuvarande fossilbaserad vätgas med fossilfri vätgas skulle kräva omkring 4 000 TWh förnybar elproduktion – men också kunna minska de globala koldioxidutsläppen med cirka 800 miljoner ton per år. Det motsvarar ungefär två procent av världens totala utsläpp.
Varför förnybar vätgas i industrin?
Vätgas kan ersätta fossila bränslen och råvaror i många industriella processer och därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid. Under lång tid har industrin varit beroende av kol, olja och naturgas – men med ökade klimatkrav och ny teknik har förnybar vätgas seglat upp som en nyckellösning för framtidens hållbara industri.
Enligt EU:s förnybartdirektiv (RED III) ska 42 % av industrins vätgas vara förnybar till år 2030. Flera faktorer driver nu denna omställning:
Ekonomiska och politiska drivkrafter
Tidigare var fossila bränslen både billiga och väletablerade, med färdig infrastruktur. Men i takt med att EU:s klimatpolitik har skärpts, har nya ekonomiska incitament införts för att fasa ut fossil energi.
Ett viktigt verktyg är EU:s handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS), som sätter ett pris på koldioxidutsläpp. Ju mer fossila bränslen ett företag använder, desto mer måste det betala – vilket gör förnybara alternativ som vätgas mer konkurrenskraftiga.
I Sverige finns även satsningar som Industriklivet, som stöttar företag i omställningen mot nettonollutsläpp senast 2045.
Marknadsutveckling och teknik
Samtidigt ökar efterfrågan på fossilfria produkter – både bland kunder, investerare och samarbetspartners. Genom att bli tidiga i omställningen stärker svenska företag sin konkurrenskraft på en global marknad där klimatkrav snabbt blir standard.
Kostnaden för förnybar el sjunker dessutom i hela världen, vilket gör det mer ekonomiskt att producera vätgas via elektrolys. Tekniken utvecklas snabbt, och när tillverkningen av elektrolysörer ökar väntas kostnaderna halveras tack vare stordriftsfördelar.
Pågående satsningar
Flera stora satsningar pågår för att ersätta fossil energi med förnybar vätgas, särskilt inom raffinaderier, kemiindustrin och stålindustrin – branscher som står för en stor del av Sveriges industriella utsläpp.
Läs mer nedan om hur förnybar vätgas används inom varje industri och hur tekniken bidrar till en mer hållbar framtid.
